16 februari

åh vad jag har gått exakt hela dagen och bara önskat att den ska ta slut. ville verkligen bara gråta och dö. inte ens pannkakorna till lunch gjorde mig det minsta glad. men så har man universums bästa vän, som märker att jag är i deppmode och kommer med en hel godispåse med bara mitt favoritgodis. han är så fruktansvärt bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0